In English

Brandens nytta för naturen

Många arter som gynnas

En naturvårdsbränning är en dramatisk händelse för djur- och växtlivet på platsen. Men nyttan för många ovanliga och hotade arter motiverar ändå bränningen. Ett fyrtiotal insektsarter i Sverige är direkt beroende av brand för att klara sig, bland annat skalbaggar, skinnbaggar, flugor och fjärilar. Dessutom är hundratals arter gynnade av brand, till exempel alla våra hackspettsarter som gärna bosätter sig i tidigare brandhärjad skog eftersom det blir extra gott om vedinsekter i de brända träden.

Även många växter får förnyad kraft av en skogsbrand. Två av de mest utpräglat brandgynnade växterna är brandnäva och svedjenäva, båda är mycket ovanliga. Deras frön kan vila i marken under mycket lång tid i väntan på en brand. Först när fröna hettats upp till över 45-50 grader kan de gro. Det finns också ett femtiotal svamparter som bara bildar fruktkroppar på nybränd mark.

Eftersom en skogsbrand lämnar många döda träd gynnas många arter som behöver död ved för sin överlevnad. En död upprättstående tall är en livsmiljö för insekter, lavar och svampar under flera hundra år.

 

En kvinna med håret uppsatt i hästsvans håller i en sil, en plastkopp och en pincett.
Insamling insekter efter brand. Foto: Johan Rova

Vad händer med skogen om den aldrig brinner

Om skogen inte får brinna tillräckligt ofta kommer den förändras utseendemässigt. Granarna blir fler och trycker undan tall, asp och sälg. Det gör att skogen ofta blir mörkare när det finns få eller inga tallar eller lövträd. Den tätare granskogen gör att solen når inte heller ner till marken och kan ge växter den värme de behöver.

Äldre brända och döda träd bryts ner och ”tar slut” eftersom att de inte ersätts av fler brända träd. Dessa träd är nödvändiga livsmiljöer för flera växter, lavar, svampar och insekter.

Andra växter och mossor som trivs bättre i den nya tätare skogen med gran tar över och de brandberoende arterna försvinner efterhand.

Om naturvårdsbränning

Om Taiga

Vanliga frågor och svar