Ett par dagar i november deltog Jenny Sander, regional projektledare för Life Taiga i Värmlands län, på ett expertutbyte om kontrollerade bränningar och att bekämpa eld med eld. Värd för arrangemanget var Mountain Forest Fire Fighting and Civil Protection Advanced Training Centre, Peveragno, Italien. De cirka 30 deltagarna kom från ett 20-tal EU-länder. Syftet var att utbyta erfarenheter om arbetet med kontrollerade bränningar men även att lära om hur det går att använda eld i bekämpningen av vilda skogsbränder.
”Tanken var att vi skulle ha gjort en kontrollerad bränning under en dag, men snön hade kommit oväntat tidigt och det regnade i stort sett konstant under hela veckan. Därför blev det många inomhussessioner istället.
Programmet var späckat. De första två dagarna var vikta till kontrollerade bränningar medan den tredje dagen handlade om taktiskt användande av eld i samband med bekämpning av skogsbränder. De som ledde respektive session var alla mycket bra på att uppmuntra erfarenhetsutbyte och diskussioner i gruppen. Det handlade minst lika mycket om att utbyta erfarenheter som att lära sig något från de som höll i respektive session.
De grundläggande tankesätten och teknikerna är desamma som vi använder vid våra kontrollerade bränningar. Utrustningen är också till stor del densamma som den vi använder med högtryckspumpar och smalslang, de har dock generellt lite fler specialiserade fordon med vattentankar & pumpar då vägtillgång oftast är god men vatten är en bristvara. Beroende på naturtyp och klimat måste man förstås göra lokala anpassningar i när och hur man bränner, men det finns fler likheter än jag trodde mellan våra bränningar och de bränningar som görs i Sydeuropa. Särskilt när det gäller bränningar i skog (”Understory burning”) där man har samma målsättning som vi med att hålla en låg mortalitet i trädskiktet. Detta innebar att jag också hade mer att bidra med än jag hade förväntat mig, och jag tror också det kan vara värt att arrangera fler utbyten där vi delar praktiska erfarenheter trots att vi arbetar i olika klimat och naturtyper. Framförallt tror jag vi kan lära om att bränna i mer kuperad och varierad terräng än vad vi hittills arbetat i, och att bränna nära folk & infrastruktur. De flesta bränner dock avsevärt mycket mindre ytor än vad vi gör.”