Långt tillbaka innan människan började släcka vildbränder har branden varit en del av naturen och den har format skogslandskapet. Men det finns däremot mycket mindre kunskap och studier om brandens påverkan på myrmarker. Det var utgångsläget för Martin Hederskogs examensarbete Är uteblivna bränder i skogslandskapet en bidragande orsak till igenväxning av myrmarker?

Martin Hederskog har gått jägmästarprogrammet på SLU. I sitt examensarbete valde han att titta närmare på hur uteblivna bränder skulle kunna påverka igenväxningen av myrmarker. Genom att söka svaren på tre frågor har han haft förhoppningen att i slutändan kunna förstå hur brand påverkar en myrs utveckling.

-Från början ville jag göra en storslagen studie på de ekologiska effekterna av naturvårdsbränningar. Men min handledare Anders Granström tog ner mig på jorden och föreslog att jag skulle begränsa mig till skogsbränder i myrmark. Eftersom det finns mycket lite skrivet inom det området kändes det som en spännande utmaning. Anders hade haft viss kontakt med Johan Rova på Länsstyrelsen i Jönköping som visat intresse för ämnet. Johan ville gärna veta mer om brandens påverkan på myrmarker. Han ställde även upp och var min biträdande handledare under arbetet, berättar Martin Hederskog.

Martin är född i Floda utanför Göteborg men har delvis även vuxit upp i Dalarna. Intresset för natur och skog kommer ifrån hans bakgrund som orienterare. Han säger att han på så vis alltid har varit ute mycket i skogen.

I studien har han besökt femton olika myrar runt om i Sverige. Åldersspannet mellan den äldsta och yngsta branden på myrarna löper över 22 år.

-Att hitta tillräckligt många områden som uppfyllde de kriterierna som jag efterfrågade var inte lätt. Ett par föll sedan bort i fält på grund av att brandpåverkan varit för liten. På varje objekt la jag tre transekter med vardera fem provytor ut. Inom varje provyta samlades data om vegetation och artsammansättning in, nyetablerade tallplantor räknades och dess höjdtillväxt mättes, trädskiktets mortalitet till följd av branden bedömdes. På de områden där det gick samlade jag även in trissor från branddödade tallar in och nyetablerade tallplantor för att kunna titta på hur tillväxten sett ut före och efter branden. Efter inventering analyserades all data och sammanställdes för vidare analys. Resultatet från inventering låg sedan till grund för rapporten, berättar Martin Hederskog.

Inventeringarna har visat att trädens dödlighet efter en brand på en myr kan vara tydligt märkbar. Hur stor påverkan branden har haft på trädskiktet är kopplat till trädens höjd och brandens intensitet. Intensiteten styrs precis som på fast mark av vindstyrka och fukt men även bränslets kvalitet och kvantitet.

Hittade du något som förvånade dig?

-Att myrar brinner! Är det tillräckligt torrt så utgör myren ingen brandrefugium, ett område där brand sällan eller aldrig förekommit, i landskapet. Elden som drar fram över myren har potential att döda även grovbarkiga tallar ofta på grund av att kronan dör av hettan som uppstår. På så sätt kan skogsbranden hålla myren öppen, vilket är värdefullt för många växter och djur, säger Martin Hederskog.

Idag arbetar Martin på Länsstyrelsen i Kalmar län med EU-miljöprojektet GRIP on LIFE IP. Projektets syfte är att bevara och stärka värdefulla vattendrag och våtmarker i skogslandskapet. GRIP on LIFE är ett samarbete med andra myndigheter, skogsägare och intresseorganisationer.

Har projektet Life Taiga påverkat eller hjälp till i arbetet på något vis?

–Det har tagits fram många bra rapporter inom Life Taiga som har varit till stor nytta vid kunskapsinsamling och som jag refererar till i mitt arbete. Och inte minst har Johan Rova som är en Life Taiga entusiast och varit min biträdande handledare bidragit med många bra tankar, idéer och kommentarer, avslutar Martin Hederskog.